Värdegrunder

KF Kretsen arbetar för allas lika värde och rätten till kultur. Mångfald, jämställdhet och normkritiska perspektiv är exempel på vad som ingår i föreningens löpande värdegrundsarbete. KF Kretsen har som organisation lika många idéer och viljor som vi har medlemmar.

Subkulturerna är viktiga

Föreningen har en särskild kunskap om samt en särskild profil inom subkulturer och en av våra viktigaste målsättningar är att arbeta för just nya och subkulturella kulturformer och mot diskriminering och fördomar gentemot desamma. Projektet RTSI är en stark symbol för vårt arbete på området.

Förutom detta har vi tagit fasta på att försöka motverka vad vi ser som negativa trender i kulturlivet i allmänhet.

Vi söker det vi behöver

Vi arbetar med framtidens kulturaktörer.  När vi utformar ansökningar så söker vi stöd utifrån en av föreningens årsmötes antagen policy och princip att: ”KF Kretsen tycker det är FEL att trender för ansökningar om finansiella bidrag i Sverige i dag verkar vara att man ska söka mer än vad man behöver.” Sådant resulterar också i att om man är ärlig och söker exakt det man behöver och får ett delbeslut på finansiering så omöjliggör det projektgenomförande i realiteten såsom beskrivet under rimliga och värdiga förutsättningar. KF Kretsen söker som alltid det belopp föreningen behöver och hoppas bemötas därmed av bidragsgivarna. Vi vill lära våra medlemmar att göra realistiska och ärliga kostnadsberäkningar.

Vi vill verka för att motverka trender där delfinansieringar leder till situationer där amatörkulturföreningars ekonomi utarmas av eldsjälarnas brinnande engagemang och vilja att trots underfinansiering försöka genomföra projekt på delsummor. Vi vill verka för att motverka bilden hos ungdomar att man ska ”söka mer än man behöver” för att få det man behöver, vilket tyvärr är väldigt utbrett i kulturlivet.

Vi vänder oss också mot att ”Mycket får mer”

De institutioner som har kommunala stora bidrag har mycket lättare att ”växla upp” sina pengar mot statliga stöd och landstingsstöd. Det ironiska är att staten och Kulturrådet menar också att respektive kommun ska prioritera den verksamhet man önskar och ser bland annat arrangörens kommunala stöd som ett mått på kommunens värdering av verksamheten. Ett riktmärke för Kulturrådet vid bidragsfördelning är därför att minst motsvarande bidragsbelopp ställs till föreningens förfogande från kommun och/eller landsting. Detta skapar en situation där nya aktörer aktivt missgynnas och ställs utanför i ett moment 22. Mycket får mer helt enkelt….

KF Kretsen hoppas på att kommuner törs stå upp mot lätttillgängliga ekonomiska argument i kampen för en kulturell mångfald och medborgardelaktighet samt att Staten förbättrar sin syn på kulturstöd och att kulturpolitiken får en förnyelse av 1974 års kulturpolitiska ramverk.

KF Kretsen anser även att:

“Så kallad ”ungdomskultur” är föränderlig till sin natur och skall så vara, annars är det inte det ni kallar ungdomskultur!”

Detta kan förefalla logiskt men tänk en gång till. Hur ofta får ungdomar som bärare av nya kulturformer gehör och respekt för sina nyskapande idéer i traditionella kulturforum? Själva begreppet ungdomskultur härrör från en tid då man namngav något som samhället i stort hade svårt att förstå eller placera och som man använde som förklaringsmodell när man ville namnge ett kollektivt subkulturellt beteende av unga människor. Begreppet har tyvärr lätt till såväl ålders- som kultur-diskriminering då konsekvensen av begreppets användning blivit att det skiljts från begreppet ”kultur” och lett till en situation där ”ungdomar” skiljs från unga vuxna i sitt utövande.

”Ungdomskultur är ett begrepp som inte bör åsyfta en kulturform”
Vi hävdar att ungdomskultur inte finns som kulturform. Att unga ägnat sig åt jazz, punk, hårdrock eller cosplay betyder inte att kulturformen är bunden till ålder. Ungdomskultur är ett begrepp som bör ha en vidare betydelse om det ens ska existera. Att man vill främja ungas möjlighet till utövande av kultur med särskilda stöd är en sak, att begränsa en kulturform till en ålder är däremot inte korrekt. Såsom begreppet använts har det tyvärr lett till en situation där ”vuxen” kultur skiljts från ”ungas”. Detta fenomen finner man inte lika tydligt inom idrotten utan såväl vuxna som barn spelar fotboll och fotbollen upphör inte vid en viss ålder.

“För att i realiteten motverka utanförskap och främja mångfald måste man stötta de kulturyttringar som för många kan tyckas svårgreppbara..”

Detta är ett ställningstagande från föreningens sida för att verka för ett dynamiskt och accepterande kulturliv där reell mångfald premieras. Tänkvärt är att en gång i tiden kallades jazzen för “djävulens musik”. I dag är jazz en naturlig och accepterad del i det kulturella rummet.